söndag 18 augusti 2013

Järngängets nostalgiklubb

Det är inte bara butiken "Så Retro" som gör det värt att stanna till i Kilafors, eller till och med ta en liten omväg dit. "Järngängets nostalgiklubb", en förening som består av entusiaster, samlare, ja, och framför allt nostalgiker, antar jag, har skapat det här utomordentligt trevliga utflyktsmålet i Kilafors gamla järnhandel, även kallad "Järnboa". 1917 kom John Rundqvist till Kilafors från Gränna, och öppnade järnhandel. Senare tog hans tre barn över, och drev vidare "Rundqvists Järn". Så hette butiken då jag var barn, och pappa som var bonde och behövde diverse skruvar, spikar, bultar och redskap, var dit rätt ofta. Man handlade över disk, och syskonen Rundqvist hade full koll på varenda liten pryl i varenda liten låda. 

När jag frågar mina föräldrar lite om Järnhandeln, kommer de att tänka på den gången när mamma fått en ljusstake i present av en släkting, och pappa som gått en svetskurs tänkte, att en sån kan väl jag göra också. Han hade mätt noga innan han åkte till Kilafors för att köpa vad som behövdes, och beställde plattjärn i rätt längder och dimensioner. Det var den kortare av bröderna, han som var lite lik sin hund, boxern, som stod vid disken den gången. Han, som visste att pappa var bonde, undrade med något butter röst, "Vad ska du med det här till?" "Jag ska göra en ljusstake", sa pappa. "Har du tid med sånt du då?". Så berättar mamma, att det där paketet med plattjärnen, det låg kvar på nån hylla i flera år, och kom aldrig till någon användning. Inte har en bonde tid med sånt! Och så skrattar både mor och far över vad rätt den där Rundqvist hade. 

Nu är före detta Rundqvists järn ett litet mysigt museum, där man kan ta en kopp kaffe, och en kaka om man så vill, medan man sitter i den här underbara miljön och tittar på alla prylar som finns på hyllorna. Inga muttrar och skruvar som förr, utan nu kan man istället känna igen en burk, en förpackning eller en läskflaska från barndomen, medan man bläddrar i en gammal "Hemmets Veckotidning", eller "Läderlappen", som kanske fanns före ens egen tid. Kanske träffar man nån som minns och kan berätta mer. Här går man längre tillbaka än 70-talet, men det går att hitta saker från flera olika årtionden. Några saker har lånats ut till föreningen, och många saker är skänkta till Nostalgiklubben. Det kommer något nytt nästan hela tiden. Både jag och mina 80-åriga föräldrar kan hitta något bekant från barndomen, som lockar fram diverse minnen eller känslor. Nostalgi... 
Mjölk, fil och grädde i trekantiga tetror, smör och messmör. Känns de igen?
På fotot på här under, syns faktiskt två av syskonen Rundqvist tillsammans med en medarbetare, i sin butik.
Pilsner och mellanöl, både flaskor och burkar. Längst till höger, en Bollnäs TRESEX-öl. Det fanns ju faktiskt en tid då öl och läsk tillverkades i Bollnäs.
Bollnäs bryggeri aktiebolag bildades 1872. Första bryggmästaren hette Ludvig Zorn, och var halvbror till självaste Anders Zorn. Bara en sån sak.
I juli 1977 upphörde öltillverkningen, och i augusti samma år upphörde även läskedryckstillverkningen.
Huvudorsaken till att bryggeriet lades ner, lär ha varit att dåvarande regeringen ville förbjuda mellanölstillverkningen, i tron om att komma åt ungdomsfylleriet i landet. Så kan det gå.
Läs bryggeriets historia, sammanställd av Lars B Andersson här: http://www.tresex.se/bollnasbryggeri/historia/bnbhistoria.htm
Såg du på första bilden att det står "Radiomuseum" på skylten utanför? Japp, det finns det med. Visst var de finare förr, radioapparaterna?  
Det finns plats för mycket i en gammal järnhandel. I ett par små, väldigt små rum, har de byggt upp några fina miljöer som hör till själva radioutställningen. Se bilderna nedanför.


Ser du bilden ovanför? Det står en TV där, på hyllan ovanför fönstret. Det är mammas gamla apparat, köpt i en butik på Nygatan i Gävle runt 1960, och vi använde den en bra bit in på 70-talet.

Mamma jobbade som telefonist på Televerket i Gävle, och bodde i ett rum på Fiskargatan 22, i huset där hennes mor växte upp. Nu bodde hennes morbror Karl-Fredrik med fru Thorborg där, och så deras döttrar Sonja och Catharina.
Innan jobbet på Televerket hade mamma jobb som telefonist på Gävle Dagblad, och en kort period målade hon enklare dekor på Gävle porslin. "Det var lätt att få jobb på den tiden", säger mamma. "Det var bara att gå in på Arbetsförmedlingen, så hade man ett jobb".
Någon av mammas arbetskamrater på Televerket hade sagt, "Det är kart du ska ha en TV!" . Det var då, runt 1960, hon köpte den här TVn. En blå-grön Luxor med benvit front. Handtag ovanpå var det också, så den skulle vara lätt att ta med sig. Det gjorde hon också. 1965 gifte sig mamma och pappa, och då följde TVn med till Segersta.

1969-70 sattes en TV2-konverter/tillsats på apparaten, så man minsann hade en kanal till att välja på! Då och då man fick sitta och skruva på en knapp på TVn, då den hade tappat bilden och börjat "bläddra". Skruvade man åt fel håll bläddrade det mer, åt rätt håll kom bilden tillbaka.

Här, på bilden ovan, sitter jag och syrran och tittar på barnprogram, i likadana nattlinnen, som av en ren slump matchar TVn så bra! Gissar att det är runt jul, 1974. Vi tittade nog bara på svartvitt hela 70-talet, vad jag kan minnas. Men det gjorde inte oss nåt. "Niklas önskedjur" var ett barnprogram (1972), med en fascinerande maskin, rätt lik en TV, som en pappa och hans son Niklas stoppade några papper i, och hällde i några muggar färg som väldigt snyggt rann ner i TV-skärmen, drog i en spak, tryckte på en knapp, och så kom det ett program om ett särskilt utvalt djur i denna apparat. Titta här, och tänk dig färgen som rinner ner i TVn - i svartvitt - och det var ÄNDÅ bra!


I tidningssnurran på Järnboa hittade Bosse rätt snart en "Läderlappen" från 1976. 
Eftersom Jocke är Värmlänning, tyckte han det var trevligt med lite reklam för Löfbergs Lila till kaffet. Reklamen är dessutom från 1964, Jockes födelseår.
Jag kontrar med reklam för GEVALIA från 1974, eftersom det ligger mig närmare:
Färdigfikat.
Snygga bilar och snygga killar utanför "Järnboa"

GILLA Järngängets nostalgiklubb på FaceBook:

Kontakta mig gärna om du hittar sakfel, eller vill komplettera med kul fakta! Skriv till: hanssonbeth@gmail.com 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar